LAGSTIFTNING
Rätt regel. Rätt lydelse. Rätt tidpunkt.
Arbeta med både gällande och historisk lagstiftning och gå tillbaka till den lydelse som faktiskt gällde vid den tidpunkt som är relevant för den juridiska frågan.
- Svenska författningar och relevanta regelverk
- Kommande och historiska lydelser
- Kopplingar vidare till relaterat juridiskt material
EXEMPEL · HISTORISK LAGTILLÄMPNING
2023
Avtal ingås
Parterna agerar utifrån reglerna som gäller vid tidpunkten.
2025
Lagen ändras
Nya bestämmelser träder i kraft.
2026
Tvist uppstår
Den historiska lydelsen kan vara den juridiskt relevanta.
Gällande lag idag är inte alltid den juridiskt relevanta lydelsen.
Ombudskostnad vid överprövningsvinst – ändrat rättsläge?
Skadeståndsvägen enligt Fidelia-fallet är öppen bara i undantagsfall, nämligen när leverantören vinner en upphandlingstvist men ändå går miste om kontraktet. Är nu en ändring av rättsläget på gång? Maria Lidbom och Jesper Blomberg analyserar gällande rätt och om de regler som föreslagits – att förvaltningsdomstolarna ska kunna besluta om kostnadsersättning i sina mål – kommer att ge leverantörer större möjlighet till ersättning, eller bara medför andra risker för den som förlorar.
Vetot i vindkraftsprövningen – ny funktion?
Tillstånd till vindkraft kräver att den kommun där anläggningen ska uppföras tillstyrker etableringen. Det kommunala vetot har därmed en särskild roll i tillståndsprövningen, samtidigt som regleringen lämnar flera frågor, om hur och när kommunens ställningstagande ska få betydelse, obesvarade. Johanna Lundgren och Sara Fyhr Dehn analyserar vetots funktion i dagens tillståndsprocess och vilka alternativa sätt att utforma och tillämpa regleringen som kan övervägas för att möta uppställda klimatmål.
Konkurrensreformen – detta gäller nu
Genom ändringar i konkurrenslagen och införandet av lagen om offentlig säljverksamhet ska konkurrensen i privat och offentlig verksamhet stärkas. De nya reglerna, som innebär ytterligare verktyg för Konkurrensverket vad gäller konkurrensfrämjande åtgärder, tillsyn för offentlig säljverksamhet och förstärkt koncentrationskontroll, trädde i kraft den 1 augusti 2026. Per Karlsson redogör för förbuden, undantagen och konsekvenserna – liksom för vad företag och offentliga aktörer nu särskilt bör uppmärksamma.
Skärningspunkten mellan immaterialrätt, politik och yttrandefrihet
Fotografier sprids av nyhetsmedier, filmsekvenser blir föremål för upphovsrättsliga anspråk och kända varumärken används för att förstärka politiska budskap. Var, ur ett varumärkes- och upphovsrättsligt perspektiv, går gränsen mellan politisk kommunikation och immaterialrättsligt skyddade tillgångar? Magnus Tonell och Hanna Bäckström tittar närmare på ett färskt avgörande från EU-domstolen och praxis från Patent- och marknadsöverdomstolen.
Expropriation för försvarsändamål – lag och ändringsförslag
Fortifikationsverket har – med hänvisning till det försämrade säkerhetsläget, hotet från drönare samt fastighetsägarens ryska medborgarskap – ansökt om tillstånd att expropriera en fastighet vid inloppet till Musköbasen. Elisabeth Werner, Jesper Blomberg och Sofie Svanberg går igenom vilka rättsliga förutsättningar som gäller för expropriation till förmån för totalförsvaret, vilken betydelse ägarens medborgarskap kan tillmätas vid en prövning och vad den fortsatta processen innebär.
Normalisering – ”Sänka skepp” på kryptomarknaden
Övergångsperioden för förordningen om marknader för kryptotillgångar löpte ut den 1 juli 2026. Företag som saknar tillstånd måste därmed avveckla verksamheten på ett ordnat sätt. Det markerar slutet på en längre period av regulatorisk osäkerhet och början på en ny fas där viss kryptoverksamhet antingen införlivas i den reglerade finansmarknaden eller skjuts i sank av EU.
Finns det en processuell ram för överbesiktning enligt AB 04 och ABT 06?
Part som anser att en utförd besiktning enligt AB 04 eller ABT 06 inte är korrekt har rätt att påkalla överbesiktning. Då ”prövas de frågor som föranlett denna”, och resultatet av prövningen ersätter den tidigare besiktningen i aktuella delar. Är då påkallelseskriften bindande, eller är det upp till nämnden och parterna att styra över processen? Vad gäller exempelvis beträffande nya fel, nya omständigheter och ändring av talan? Jessica Ekmark och Amanda Nilsson ger sin analys.
Muntlig förhandling enligt 9 § FPL – en sällsynt rättighet?
Förfarandet i de måltyper som handläggs enligt förvaltningsprocesslagen, FPL, är som huvudregel skriftligt. När en enskild part begär muntlig förhandling ska en sådan emellertid hållas i första instans om det inte är ”uppenbart obehövligt”. Trots denna starka presumtion är muntliga förhandlingar en rättighet som inte alltid får genomslag i mål om offentlig upphandling. Olof Larsberger och Eugenia Arksand granskar hur bestämmelsen tillämpas i upphandlingsmål.
Hyresundantaget – då är tillbyggnad accessorisk till hyresavtalet
Nu har Högsta förvaltningsdomstolens avgörande om skollokalerna i Nacka äntligen kommit. Det är första gången högsta instans ger vägledning om hur huvudföremålet ska bestämmas när ett hyreskontrakt omfattar både befintliga lokaler och en tillbyggnad som hyresvärden ska uppföra. Elin Johansson och Jenny Kenneberg analyserar domen och vad den betyder för upphandlande myndigheters lokalanskaffning framöver.
Ersättningslokal och skadebegränsning – hur långt behöver parterna gå?
När hyresvärden säger upp ett lokalhyresavtal på grund av rivning och ombyggnad kan det finnas en skyldighet att anvisa en godtagbar ersättningslokal, annars uppstår skadeståndsskyldighet. För båda parter finns en stor osäkerhet: Har hyresvärden ansträngt sig tillräckligt mycket för att uppfylla sin anvisningsskyldighet? Borde hyresgästen tacka ja för att inte stå lottlös? Giorgio Leopardi redogör för ett nytt hovrättsavgörande, som ger viktig ledning i dessa frågor.