LAGSTIFTNING
Rätt regel. Rätt lydelse. Rätt tidpunkt.
Arbeta med både gällande och historisk lagstiftning och gå tillbaka till den lydelse som faktiskt gällde vid den tidpunkt som är relevant för den juridiska frågan.
- Svenska författningar och relevanta regelverk
- Kommande och historiska lydelser
- Kopplingar vidare till relaterat juridiskt material
EXEMPEL · HISTORISK LAGTILLÄMPNING
2023
Avtal ingås
Parterna agerar utifrån reglerna som gäller vid tidpunkten.
2025
Lagen ändras
Nya bestämmelser träder i kraft.
2026
Tvist uppstår
Den historiska lydelsen kan vara den juridiskt relevanta.
Gällande lag idag är inte alltid den juridiskt relevanta lydelsen.
Narkotikan och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolens syn på drogbruk och drogberoende har verkat vara en fråga som aldrig får ett konkret svar. I två färska avgöranden har AD på ett tydligt sätt tagit avstånd mot utförande av farligt arbete under inverkan av narkotika. Men vad gäller i övrigt beträffande arbetstagare med ett narkotikaberoende, respektive arbetstagare som övervunnit sådant beroende? Erik Danhard redovisar de oklarheter som har förelegat och konstaterar att det saknas uttalade principer i centrala arbetsrättsliga frågor.
När avslöjar en uppgift vår hälsa? Om dopning och publiceringskrav
EU-domstolen har nyligen meddelat en principiellt intressant dom om behandling av personuppgifter i samband med överträdelser av antidopningsregler. Fredrik Eråker, Johan Sundberg och Johan Thörn har tittat närmare på domen, med särskilt fokus på domstolens resonemang om hälsouppgifter och brottsuppgifter – och vilken betydelse avgörandet kan få även utanför idrottens område.
Nya föreskrifter från MCF – så följer du cybersäkerhetslagen
Sedan cybersäkerhetslagen trädde i kraft har Myndigheten för civilt försvar meddelat en rad föreskrifter som konkretiserar lagens krav, och kompletterat dessa med vägledningar som förklarar hur reglerna ska tillämpas i praktiken. Samtidigt har MCF:s centrala roll i cyberarbetet övergått till Nationellt cybersäkerhetscenter vid Försvarets radioanstalt. Agne Lindberg och Sophie Wichmann går igenom vad föreskrifterna och vägledningarna innebär, och vad ansvarsbytet får för praktisk betydelse.
Stärkt egendomsskydd och utökad ersättningsrätt?
Egendomsskyddet befinner sig i ett skede av tydlig omstöpning. Samtidigt som Högsta domstolen i ett nytt avgörande intagit en restriktiv hållning till ersättning vid rådighetsinskränkningar till följd av Natura 2000-skydd, föreslår Egendomsskyddskommittén en grundlagsreform som syftar till att stärka den enskildes ersättningsrätt. Christina Rydell Ahlström och Fredrik Holst analyserar utvecklingen och dess betydelse för framtidens egendomsskydd.
Könsstympning och straffrättens glasögon
Hur mycket plats får viss ”kulturell kontext” ta kring straffbud och deras rekvisit? Claes Lernestedt diskuterar detta mot bakgrund bland annat av ett uppmärksammat mål där en kvinna – som i tingsrätten dömts för synnerligen grov misshandel av sin dotter, avseende underlivsskador som inte uppfyller rekvisiten för könsstympning – friades i hovrätten.
Flyttskatter och förhandsavgöranden – viktiga frågor som påverkar många
Två nya utredningar tar sikte på skattefrågor med stor praktisk betydelse för både privatpersoner och företag. Den ena gäller kapitalvinstskattens och stämpelskattens betydelse vid förvärv och avyttring av bostad eller tomt, den andra gäller en eventuell utökning av tillämpningsområdet för förhandsbesked respektive införande av prövningstillstånd vid överklagande. Ulla Werkell redogör här för båda – En översyn av flyttskatterna vid bostadsbyte och Ökad förutsägbarhet på skatteområdet.
Aktiv informationsskyldighet enligt MBL 19 a §
Arbetsgivare ska enligt medbestämmandelagen informera fackliga organisationer om hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt. Men vad innebär detta i praktiken för arbetsgivare helt utan kollektivavtal? Vad gäller om inget särskilt hänt på länge, ska särskilda frågeformulär besvaras – och hur ska beslut om att övergå till virtuella säljteam eller att lägga ut vissa delar på entreprenad hanteras? Tommy Iseskog tittar närmare på tre aktuella AD-domar, som alla rör Tesla och IF Metall.
Ramavtal och villkor för avrop vid tidspress
Att upphandlande myndigheter kringgår ramavtalsbestämmelser för avrop och förnyad konkurrensutsättning genom att handla med andra leverantörer, eller låta befintliga leverantörer fördela uppdragen mellan sig, riskerar att utgöra en otillåten direktupphandling. Catrin Karlsson Westergren belyser de rättsliga konsekvenserna av att prioritera genomförande av entreprenad framför att följa ramavtalsvillkoren och gällande reglering – såväl upphandlingsrättslig, konkurrensrättslig som civilrättslig.
Den praktiska prövningen av livskraftstestet
Varken i förarbeten eller praxis finns vägledning för hur en rättslig prövning av företags livskraft ska göras – samtidigt som en aktuell granskning visar att tingsrätterna, trots skärpta lagkrav, ännu har begränsad kompetens för att göra sådana bedömningar. Marie Karlsson-Tuula och Johan Lorentzon ger förslag på hur det företagsekonomiska perspektivet, och verktyg som balans- och resultaträkning, kassaflödesanalys samt finansiell plan, kan användas vid genomförande och bedömning av livskraftstestet.
Nedsatt beslutsförmåga – en rättslig gråzon i vården
Patientens samtycke är en grundläggande rättslig utgångspunkt för hälso- och sjukvård. Men vad gäller när en vuxen patient inte själv kan ta ställning till den vård som behövs? När får vård ändå ges, vilken betydelse har patientens tidigare uttryckta vilja och kan närstående eller ställföreträdare träda in i patientens ställe? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei analyserar rättsläget och den gråzon som uppstår när vårdbehovet kvarstår men patienten på grund av nedsatt beslutsförmåga inte själv kan lämna ett giltigt samtycke.