LAGSTIFTNING
Rätt regel. Rätt lydelse. Rätt tidpunkt.
Arbeta med både gällande och historisk lagstiftning och gå tillbaka till den lydelse som faktiskt gällde vid den tidpunkt som är relevant för den juridiska frågan.
- Svenska författningar och relevanta regelverk
- Kommande och historiska lydelser
- Kopplingar vidare till relaterat juridiskt material
EXEMPEL · HISTORISK LAGTILLÄMPNING
2023
Avtal ingås
Parterna agerar utifrån reglerna som gäller vid tidpunkten.
2025
Lagen ändras
Nya bestämmelser träder i kraft.
2026
Tvist uppstår
Den historiska lydelsen kan vara den juridiskt relevanta.
Gällande lag idag är inte alltid den juridiskt relevanta lydelsen.
Konsekvenser av den nya privatuthyrningslagen
Den 1 juli 2026 trädde en ny privatuthyrningslag i kraft. Den nya lagen är inte enbart en omarbetning av den gamla utan utgör en helt ny, fristående lagstiftning som samlar samtliga bestämmelser om privatuthyrning i ett enda regelverk. Magnus Strömqvist analyserar de nyttjanderättsliga konsekvenserna av reformen, med särskilt fokus på vad som förändras för en fastighetsägare som hyr ut sin bostad.
Forcering – räddar tidplanen, men vem betalar?
Trots båda parters ambition att hålla färdigställandetiden i en entreprenad kan förseningar ändå uppstå. Vad gör man när tiden inte räcker till? Det kan finnas ett intresse hos såväl beställare som entreprenör att öka resurser och arbetstakt genom forcering – en åtgärd som i sig är förenad med utmaningar. Vilka krav ställs på respektive part, och vilka kostnader ska ersättas vid ett genomförande? Johan Wingmark och Björn Forsberg beskriver riskerna och reder ut vad som krävs för en lyckad forcering.
Marknadsvärdepåverkan vid fel i fastighet
Vid fastighetsförvärv händer det att fel av olika allvarlighetsgrad upptäcks efter tillträdet. En generell utgångspunkt för att ett fel ska föranleda prisavdrag, är att fastighetens marknadsvärde påverkas. Hur detta krav tillämpas i praktiken och var gränsen går är dock inte alltid klart. I vilket skede av bedömningen ska marknadsvärdefrågan hanteras – och ska felen värderas var för sig, eller vägas samman? Michelle Hjort Brodin och Otto Byman analyserar rättspraxis på området.
Hovrättsavgöranden avseende central bolagsrättslig sanktionsfråga
Två olika hovrätter har nyligen gjort olika bedömningar i en omdiskuterad rättsfråga, nämligen den om sanktionsreglerna i 17 kap. aktiebolagslagen utgör en exklusiv reglering vid olagliga värdeöverföringar. Jessica Östberg sammanfattar och kommenterar de båda avgörandena – där dessutom frågor om bland annat värdering av bolag och värderingsbevisning berörs samt om en faktisk företrädare kan åläggas bristtäckningsansvar – varefter hon gör en egen analys och bedömning av denna rättsfråga.
Nya risker efter beslut från EPO:s stora besvärskammare
En patentbeskrivning behöver anpassas till ändrade patentkrav bara när en inkonsekvens mellan beskrivning och krav leder till att patenterbarhetsvillkoren eller andra centrala bestämmelser i den europeiska patentkonventionen inte är uppfyllda. Louise Jonshammar redogör för två avgöranden från Enlarged Board of Appeal, och belyser den särskilda risk som kan uppstå när patentkrav begränsats för att undvika brist på nyhet eller uppfinningshöjd utan att beskrivningen anpassats i linje med begränsningen.
Vandelsåtagande i anställningsavtal
Lojalitetsplikten gäller mellan arbetstagare och arbetsgivare på jobbet, och under arbetstiden – men inte i privatlivet. Eller sträcker den sig längre än så? Vilka verksamhetstyper omfattas i så fall, och vilka brister kan resultera i avskedande? Kan alltför långtgående krav på ett ”visst leverne” angripas rättsligt? Tommy Iseskog tittar närmare på begreppet vandel, mot bakgrund av ny och äldre praxis från Arbetsdomstolen.
Skyddet mot att indirekt behöva uppge sina åsikter – räckvidden av RF 2:2
Myndigheter får inte efterfråga svenska medborgares åsikter i politiska, religiösa och kulturella frågor, eller i liknande hänseenden. Rätten att inte behöva ge sin åskådning till känna sägs vara ”absolut”. Men hur långt sträcker sig skyddet i praktiken, för den så kallade negativa opinionsfriheten? Carl Lebeck tittar närmare på vad som gäller beträffande indirekta krav, mot bakgrund av två aktuella beslut från Justitieombudsmannen – som väcker frågor om räckvidden av 2 kap. 2 § regeringsformen.
Drogtestning i arbetslivet – att tänka på
Situationer som rör droganvändning uppstår i jobbsammanhang oftare än många tror, men ändå saknar arbetsgivaren inte sällan rätt verktyg för att agera korrekt. Vad får du som arbetsgivare egentligen göra? Hur hanterar du misstanken, testet och resultatet – utan att trampa snett i juridik och praktik? Emmelie Tedfelt och Fanny Eriksson ger arbetsgivare praktisk vägledning i allt från spelregler, rättspraxis och fallgropar, till de verktyg som finns att använda.
En haltande straffreform
När nu alla de lagstiftningsärenden på straffrättens område som initierades av Tidö-regeringen har klubbats av riksdagen är det inte längre någon poäng med att argumentera för eller emot reformförslagen. I stället är uppgiften att analysera nyheterna och att sätta in dem i de sammanhang där de hör hemma. Martin Borgeke tar upp några centrala frågeställningar med anledning av de senaste lagändringarna och ger sin syn på hur rättsläget har påverkats.
När upphör ett samboförhållande och när ska bodelning begäras?
Om sambor har bestämt sig för att separera men fortsätter att bo tillsammans kan det vara svårt att avgöra när samboförhållandet rättsligt har upphört. Tidpunkten är avgörande för den ettåriga fristen att begära bodelning. Andrea Kjellberg redogör för rättsläget med utgångspunkt i Högsta domstolens praxis och diskuterar vad avgörandena innebär i praktiken för sambor som vill separera och separerade föräldrar som väljer att bo växelvis med barnen i den tidigare gemensamma bostaden.